Det tredje hjulet.
Jag kanske inte har den bästa personligheten, jag kanske inte ens är rolig. Men jag är en människa med känslor.
Varför har det blivit så här? Är jag dömd till att vara ensam i min vänskapskrets hela tiden? Är det min mening i livet?
Min bror var mobbad i sin förra skola. Min mamma var mobbad när hon gick i skolan. Är det kanske en familje sak? En gen? Inte för att jag säger att jag är mobbad, men varför känner jag mig så ensam hela tiden? Jag umgås knappt med någon på fritiden, kanske bara min kusin. Jag har vänner, ja, men det känns som att ingen har tid med mig. Jag har ju alltid tid, men de andra blir helt plötsligt upptagna eller så bestämmer de tid med någon annan när de planerat att vara med mig.
jag kanske inte ens är rolig. Jag kommer alltid vara
det tredje hjulet.
SV: Den stora var orginalet, den lilla gjorde jag som bild till ett forum. Gillade färgerna på den, därför lade jag upp den.
Har dina vänner inte tid för dig längre så kanske dom inte är så bra vänner som man tänkt. sådana tjejer har jag vart med om. så jag struntade i dem, ville inte ödsla någon energi på människor som får mig att vara nere, så jag valde att hellre vara ensam. var helt utan vänner ett bra tag, ett år skulle jag tro, hade familjen och min pojkvän. Sedan fick jag kontakt med en tjej som jag var vän me när jag var yngre och hon betyder så mycket just nu. Som vanligt så skriver jag inte mycket man förstår men det jag ville ha sagt var nog att får dina vänner dig att känna på det viset kanske dom inte är värda att vara dina vänner.
